häkta (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

häkta v. hekta . -ar , -adhe . impf. hekte Di 11 ), häkta sik , fästa sig, haka sig fast. kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm oc häktadhe sik swa fastelika at engin kunde hona ther fran skilia ST 275 . - Jfr ater häkta. L. 1) trans. " fästa, se häkta sik. " 2) intr. " hålla, hålla stånd, stå emot. ¨med dat. sa at hanum enchte hekte " Di 11 . med prep. for. thz (svärdet) är sa hwast at enchte skall hektä fore thz Di 76 . " iuthe harnisk häctadhe för honum " ib 284 . ib 216, 257, 268 . PK 229 . 3) häkta, fängsla. sätter them i torn och häcktar them BtRK 78 ( 1434) .