hanker (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
hanker hanka sten hanckesteen ) hanka stop , L. 1) hank; snöre draget genom huden för att åstadkomma ett konstgjordt sår. läg hanum (hästen) en hank Hästläkedom i AS 137 . 2) vidjeband som fästes i fören på en båt och med hvars hjälp båten fastgöres vid land. hwilken som tager hanck eller håbandh af annarss bååt SO 299 . bildl. " thet är radh holla handh i hanke med " BSH 5: 252 ( 1508) . - Jfr gardha hanker.