hemsker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

hemsker adj. heemsker ) eg. som varit endast i hemmet, som icke varit ute i verlden. 1) blyg, försynt. " thz människian är heemsk ok blygh (habere pudorem et verecundiam). tillhöre stundom store dygdh ok stundom storom last " Bo 151 . 2) försagad, underlig till mods, utom fattning, förvirrad, gripen af en genom något oväntadt el. hemlighetsfullt framkallad känsla af ängslan el. häpnad. iak lydde swa länge a thera sang at iak wardh hemsker aff thera bang (at ek fann at ek var af þvi mjölk heimskr) Iv 441 . " stodh ciprianus atir hemskir (förbluffad, skamflat) ok harmfuller (dedusum se videns tristis remansit) " Bil 447 . 3) dåraktig, dum, tokig. thu giördhe som een hemsker man Iv 4173 . " gak thu bort thin hemska quinna thiin ordh hafua swa vnderlika grena " ib 1151 . " äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio " MB 1: 308 . " sagdo han hemskan wara (eum deliare putabant) " Bil 683 . " han fäste sina lygh for hemsco folke " Bu 101 . " kunugen saghþe han hemscan haua takit uiþ hemsco (stultum) manne ib 500. som prädica folke hemska tro " ib 138 . hemska blygdhin Bo 151 . " sua hemska varo heþna villor " Bu 9 . Iv 1039, 1546 .