inbära (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
inbära v. inbära sik , L. 1) inbära, införa. lät jnbera . . . köt ok flesk Bil 772 . inbärin j clostrit baarena Bir 4: 22 . " inbära the thing som inbärande äru j ämbitzhusen " ib 5: 30 . ib 4: 100 . 2) ingifva. diäflomen tillhörir at inbära os ondh äggilse oc huxilse MP 1: 75 . 3) tillföra, medföra. " thz thik maghi inbära (imprtet) nokot manna lof " Ber 277 . höxte wiisdoom loff inbär Al 6019 . 4) innebära, betyda. änkte är thz i hans gärningom. thz ey hawir ä nakat inbära Bo 29 . ib 144 . ST 506, 532 . a swänsko hafwer thz swa inbära Al 5717 . KL 379 . Bil 428 . hwat wil thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda Lg 670 . innehålla. bref . . . hulkin swa mykyt hafdho inbära Gr 311 . ib 315 .