infalla (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

infalla v. infalda ) 1) falla in, infalla, nedfalla. ath . . . ögnö bran ei infallir LB 6: 105 . 2) falla in (i), störta (i), rusa blindt (på), råka ut (för jak inföl (irrui) ouarlica j thit sken Bir 2: 120. 3) anfalla, göra anfall (mot). med prep. til. räddis at owinne sculdo först infalda til hans KL 49 . sabei . . . infollo (irruerunt) til thera MP 1: 197. - falla öfver, tränga på. som infollo hetelika til ihesum at höra hans kennedom MP 1: 212 . 4) yrka. infalla the hart oppa haffue tesse sackz insetningh i theris hender HSH 20: 206 ( 1507) . - Jfr falla in.