ivirvättis (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk ab av adv. adj.

ivirvättis adv. adj. adv. och adj. juernätis . ifwerwätis . iviruätes . öfwirwättis ST 365 . öwärwättis . öwerwätis . owerwättis. owerwättes. owerwätis), A) adv. eg. på ett öfvervägande sätt. 1) öfver måttan, ofantligt. eth owerwättes stort ball Va 36 . 2) öfver måttan, omåttligt, i allt för stor mängd. än ey är ofmykith owerwätis takit MB 1: 145 . 3) i ymnigt mått. gaff iordhinne alzscona fruct juerätis mz wild a vädhrum ok tima regnum Bil 257 . B) adj. 1) öfveskjutande, som är tilll öfverlopps. tha människian är vng oc färsk, tha är natwran swa heet, at hon nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno oc än swa myken owerätis at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet MB 1: 108 . 2) öfver måttan stor, omåttlig. bindoghe iviruätes luste (för lusta) tel mat ok öl Bu 185 . " at han munde sot hafua fangit af ifewätis glädhi " Bil 315 . ST 365 . " thit korn wända til owerwättis winning " MB 1: 375 . 3) öfverflödig, obehöflig, onödig. han !UDDA_TECKEN? mantzenslikame) hawer ey öwerwätis hita eller kyld MB 1: 78 . " trä kast siin owerwätis thing owan aff sik oc rensa sina natwra " ib 83 . " war herra skapadhe entke owerwättis i mantzins natwro " ib 88 . ib 97, 482, 504 . 4) öfverflödig, omåttlig. än mannin fordarwar ey siälwer sin likama mz öwerätis mat oc dryk MB 1: 78 . " aff owersätis mat oc dryk " ib 108 . " forbiwdha owerwätis krasa " ib 477 . - öfverflödig, yppig. bära a sin licama owärrättis klädhe fore synd oc häggoma skuldh Lg 1014 . Jfr ivirmatis, ivirmätis.