hämna (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

hämna v. v. L. hämpna ) hämnas, taga hämnd. med gen. för att betecknad den för vars skull hämnd tages: hämnas (ngn). ey atenast qwinnor borde hämpna hans (ɔ: Hector) wtan ämwäll all wärden Troj 239 . refl. hämnas, 1) hämnas, med gen. för att beteckna den för vars skull man hämnas: hämnas (ngn). warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 . ib 316, 319 . Se Sdw 2: 1240. - Jfr ohämder.