hörilse (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
hörilse -iosse . -else ) el. f. 1) hörande. offtere börr konungenom ware vthe eblandh meniskiors vmgenge, giffwendes hörilsse vm rijckssens ärendhe PMSkr 705 (avskr.). 2) hörsel, hörelförmåga. SvKyrkobr (Lucid A) 99 . förlåt oss allt, det wij haffwe syndet med wårom hörelsom moth tijn helga willia Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - Jfr be-, til-hörilse.