hörogher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

hörogher adj. n. -okth SvB 331 (börj. av 1500-t.) . höriger: -e STb 3: 344 (1498)), hörsam, lydig. med ack. ath ware . . . wor kereste nadege herre, kong hans . . . aldelis hörige och lydege STb 3: 344 ( 1498) . Jfr ivir-, o-hörogher.