hövisker (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

hövisker adj. superl. höffwiskasther : -a JMPs 545. höffwidzgaster: -a Mecht 222 . f. höffwest Troj 78 ), L. 1) eg. som tillhör hovet; hövisk, belevad. tha sanctus petrus kom först til room at predica the helgha troo, ware manghe höwiske mästare a mothe honum ok dysputerado medh honum j synne wantroo MP 5: 148 . llepidus . . . wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen GU C 20 (hand 2) s. 74. 2) honestus, anständig, sedig, dygdig. höffwiskastha jomffru maria MJPs 545. andromeda . . . aldra höffwest j bland qwinnor Troj 78 . - i titel. höffuidzker quinna, hustrv kaderin Svartb 482 ( 1464) . 3) anständig, passande. " bödz thöm wijdh theris peninga pa bade syder haffue en höfuisk mwn STb 4: 25 (1504). " 4) skön, vacker. " o min hiärtans käraste iak wilde at iak kunne redha tik, aff mino hiärta aldra lustelikasta, oc aldra höffwidzgasta gaffuo (decentissimum . . . xenium) " Mecht 222 . - Jfr ohövisker.