hardher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

hardher adj. harder . haarde GU C 20 s. 242 . hordher ib (hand 2) s. 63; hordha SkrtUppb 390 ), L. 1) komp. lhardharen SkrtUppb 40 ), hård. " llapideus a um hordher som steen " GU C 20 (hand 2) s. 63. - om jord. hård, styv. walnyther wilya haffwa harda jordh MPSkr 346. 3) hård, obarmhärtig, grym. hon (ɔ: jungfru Maria) hördhe thät hordha ok önkelica liwdith som gik aff hambronom ok spikanom SkrtUppb 390 . 7) svår besvärlig. exorabilis . . . goder bidhia p c inde inexorabilis haarder bidia GU C 20 s. 242 . - hård, svår (med avs. på tillgång till livsmedel). tha gik them nödh pa j thet harda arit for sylt skuld FMU 4: 90 (omkr. 1445). for vij ars kost som olaf hänne hölt tha the harda tidin war ATb 1: 111 ( 1459) . 9) om vin: kärv, sträv? göra klarth win aff hardo vine PMSkr 359 . - n. hart (haarth MP 5: 180 . 1) hårt. falla hart, falla mot ngt hårt underlag. bildl. thu skalt ok loffwa thin gudh hwilkin ey loth han (ɔ: syndaren) hardharen falla SkrtUppb 40 . 2) kraftigt, eftertryckligt. tha sköt petter loffuen hart in på en, het jacob klyting, at han war hans sageman STb 5: 61 (1515). 6) nära (i tid el. rum). ena topp (ɔ: tomt) nordhan ana harth widh klosthir wth medh anne liggiande ATb 2: 156 ( 1480) . tha sath ther haarth fore honum en blindhir man, a weghenom MP 5: 180 . " then xxij dagen j decembrj manat hart fore julen sTb 4: 143 (1507). - Jfr il-, of-, sten-, stor-hardher. "