hemkoma (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
hemkoma v. komma hem. til tes gud föger, ath myn herre hemkome STb 3: 335 ( 1497) . - albrigt . . . satte borgar för thet hommot han firde sin wärd . . . at han war hans gest och giorde honum hemkomen (fel för hemkomo i en bet. »hemgång»?) oc slog hans folk ib 5: 261 ( 1519) . - Jfr koma hem.