hvarghin (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement pn pron.

hvarghin pron. pron. indef. L. -en . n. hwarte Prosadikter (sju vise m.) 119 . Jfr hvarte), ingen (av två), ingendera. - med dgen. herra mz idhart orloff sigher iak thz at hwarte thera är sant Prosaditer (Sju vise m) 119. - i förening med subst. wakta granlica at thu a hwarghin delin stadhelica thik stadhfäst (cave ne determinate in partem aliquam inclineris) SkrtUppb 26 . " ingen var nermuere paa hvarghen siden " Vg Fornmt I 8-9: l102 (1505).