illa (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
ab
adv.
illa adv. adv. L. ilda Vis sten 5 ; SkrtUppb 178 ) 1) illa, på ett sätt som vållar obehag el. skada. (han) gladdis ther af inan sin hogha at thöm tooc thz ilda at edhä Vis sten 5 . tilböghel[ig]hetena til at synda oc göra ilda SkrtUppb 178 . ob (ɔ obludere) illa leka GU C 20 (hand 2) s. 102. malefacere illa göra ib s. 112 . " waro samuledh alla nunnonar illa hughum " Hel män 216 . - Jfr ofilla.