kättare (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
kättare kettare ) *kättara bref , *kättara höfdhinge , L. 2) om person som gjort sig skyldig till vissa slag av sexuell förvillelse, särsk. blodskam. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 21 ff. och jfr kätteri. " thu vest ath thu haffuir ligath när per knwtssons hustrv och thu är henna frände oc ty är iw thu een kättare " ATb 2: 116 ( 1478) . - ss skymford. thet lögh tw mik öffuir som een fändas kättare ATb 2: 33 ( 1474) . ss tillnamn. " symon ffulmyundig pa erich kettares wegna STb 5: 109 (1516). - Jfr hovudh kättare. "