köra (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

köra v. -dhe . impf. kyrdhe HLG 2: 53 (1516) ), *köra in , inköra, driva in. swinen skulo köres in vppa stadzsins tompt STb 1: 173 ( 1478) . *köra up , medelst åkdon forsla lupp. j höre honom, som kördhe vp timbreth HLG 2: 122 (1524). Jfr upköra. köra ut , utköra, utdriva. ATb 1: 46 ( 1455) . Jfr utköra. - Jfr bort-, hem-, in-, til-, utafköra. L. 1) driva, driva fram, köra. han hadhe körth een hesth hanom owitande ATb 1: 395 ( 1472) . hälogh astundilse oc länktan som köra siälena til gudh Mecht 203 . 4) köra (vagn o. d.). en karll . . . som kärran kyrdhe HLG 2: 53 (1516). 5) köra, forsla medelst åkdon. hwar man köre xiij lass vidh till strandhena VKJ 217 . 6) intrans. röra sig hastigt. j samo watne waro mykle fiska, lekande oc körande (se agitantium) sin j mällom Mecht 203 .