kyssa (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

kyssa v. impf. kisthe JMPs 243. supin. kyst. kiist Troj 23 . imper . kyss ) , kyssa . . . at monghen kysser then handh han swaghe [ɔ: saaghe] gernä wara af GPM 2: 315 ( 1508) . " nar the haffdho offradh, tha warth swa som eth milth kiff mällan them, hwilken thera fförst skulle kysa prästhens hand JMPs 391. haffde hon gerna rwsad j hans fangne oc flere synnom kiist honom " Troj 23 . - (enligt grekisktkatolsk bruk) kyssa (ett kricifix el. en helgonrelik) ss bekräftselse på ett löfte el. en överenskommelse. ther pa hafwem wii . . . räkt wora hand ok kyst ther ib 362 (1482, avskr.). tha skal her sten stwre . . . och menige rikisens raad, som ekke haffua kyst korset tilforenna, kysse korsit i warth (ɔ Vassilis) senningabodz näruarilse ib 580 (1513, avskr.) . Jfr korskysning. - i vissa uttryck för förargelse, förakt, indignerat avslag el. dyl. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 19 ff. far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mikk röffwenä STb 1: 58 ( 1476) . " tha stodh ther margith finsko piltir tha sagde pedhir til hanom helsäl ion finska tha swarade pilten kyss ion finsko baak " ATb 2: 122 ( 1478) . - Jfr korskyssa.